Indien

Meddelande från CIU

När du läser informationen om "hur människor i andra länder är", tänk på att det är generaliseringar. Det vi vill är att utifrån ett svenskt perspektiv mycket förenklat beskriva "typiskheter" hos folk i andra länder. Detta för att ge svenska utlandsresenärer litet kött på benen inför utlandsvistelsen, så att de slipper göra bort sig i onödan eller bli av med utlandsjobbet på grund av någon kulturell missuppfattning.

Du kan inte i denna information utläsa hur en enskild engelsman, tysk, italienare eller någon annan är. För att få reda på det måste du lära känna honom eller henne personligen - för människor är ju olika och alla är unika individer - överallt på jorden!

 

Var kommer informationen ifrån?

* Etnografisk litteratur
* Turistbyråer och ambassaders informationsavdelningar - och deras officiella sajter på nätet.
* CIU:s egna erfarenheter och MyTellus medlemmar. 

Arbeta i Indien
Plugga i Indien
Bo i Indien
Resa runt i Indien
Bra att veta/kuriosa
Viktiga råd

Arbeta i Indien

• Ska du på affärsmöte (och annars också för den delen), låt dig bjudas, tacka ödmjukt men försök inte betala för dig; indiern tolererar inte att någon annan betalar för honom i hans eget land när han är värd.
• När det gäller vissa branscher har Indien under senare år blivit ett populärt land för västerlänningar att jobba i, gäller inte minst en rad call service-företag och andra IT-tjänster från väst som flyttat sin verksamhet till landet.
• Klä dig rätt och ta seden dit du kommer. Det är långa kjolar och halvlångärmat som gäller, långbyxor och skjorta eller t-shirt, också i städerna men ännu mer på landet. Ingen kommer att säga något om du är "oanständigt klädd" men man kommer att titta!
• Skatterna är låga i Indien.
• Trots det omfattande jordbruket kommer största delen av Indiens exportinkomster från industrin (textil, metall- och mineralförädling med mera). Indiens största företag, Tata, tillverkar elektronik, lastbilar, bussar, verktyg och äger teodlingar och skolor med mera. Indien har på senare år blivit viktigt inom mjukvaruindustrin; centra är Bangalore och Mumbai (det indiska och numera officiella namnet för staden som på engelska heter Bombay).
• Indien är världens största teproducent och en av världens största bomullsproducenter.

Till början av sidan

Plugga i Indien

• Utbildning i Indien är en gemensam angelägenhet för delstaterna och centralregeringen, och uppbyggt kring två utbildningssystem, det statliga och det privata. Man har fyra nivåer: primärskola (5 år), högre primärskola (3 år), sekundärskola (2 år) och högre sekundärskola (2 år). Grundskolan är 10-årig vilket betyder att ungdomarna har avslutat grundskolan vid 15 års ålder. Därefter går man oftast en tvåårig gymnasieutbildning och avslutar med någon form av yrkesutbildning.
• De flesta delstaterna har skolplikt de första fem åren. Officiell statistik säger dock att alla pojkar och de allra flesta av flickorna i 6-11-årsåldern påbörjar primärskolan, men att bara cirka 50 % av eleverna fullföljer 5:e klass; speciellt flickor hoppar av.
   
• Någon enhetlig läroplan för hela Indien och hela det indiska skolsystemet finns inte.
• De statliga skolorna erbjuds till alla barn och har ganska god utbredning både på landet och i städerna. De är kostnadsfria och erbjuder lunch gratis varje dag (på många håll är lunchen huvudaktiviteten, då ökar tillströmningen av elever - gratis mål mat). Många anställda saknar utbildning. Böcker och annat material saknas ofta. Undervisning sker ofta på det lokala språket med engelska som enskilt ämne.
• De privata skolorna tar ut en terminsavgift som kan variera kraftigt. Föräldrar med ekonomiska förutsättningar brukar välja ett privat alternativ. De privata skolorna är många till antalet och undervisningsspråk är ofta engelska.
• En normal klass har 30-40 elever. Flick- och pojkklasser är vanliga.
• Föräldrarnas möjlighet att påverka är begränsad. Visserligen hålls föräldramöten osv. men det är rektorn som bestämmer.
   
• Elever med fysiska handikapp är oftast hänvisade till särskilda skolor, finns både som privata och statliga alternativ och fungerar ganska bra.
• Under senare år har man genomfört en utbyggnad av skolsystemet som lett till en väsentlig höjning av läskunnighetsgraden, vilken varierar mycket mellan olika delar av Indien och mellan land och stad. Fler män än kvinnor är läskunniga.

Till början av sidan

Bo i Indien

• Du kan hitta små enkla rum i de flesta städer för 20-30 rupies. Dessa saknar dock allt som har med bekvämlighet att göra och kan vara mindre rena. Går du upp till 100-300 rupies blir det genast bättre: sängkläder som oftast är tvättade och kanske en toalett. Prisklassen 400-600 rupies innebär oftast rena och mjukare sängar, dusch, toalett och kanske en tv och möjlighet till mat på rummet. I ännu dyrare prisklasser finns allt från svensk standard till rena lyxpalats. Kanske får du mest i prisklasserna 100-300 och 400-600 rupies.
   
• Boendepriserna i storstäder som Delhi och Mumbai (Bombay)är oftast mycket högre än i övriga landet.
   

Resa runt i Indien

• Bussresor: Att åka lokalbuss kostar ett par kronor mellan två städer, men det går långsamt och är oftast fullt till bristningsgränsen. "Luxury buses" är inte så lyxiga som det låter men kräver platsbiljett vilket minskar trängseln lite. "Super delux buses" är ännu bekvämare men räkna med videounderhållning som skrålar hela natten; dessa bussar kostar lite mer men är snabbare och ofta värda sitt biljettpris.
• Det kan vara jättesmidigt att åka tåg, eller jättesvårt. Tågen är ofta försenade, ingen vet när de kommer och från vilken plattform de går. Att åka i AC-klass är ofta överreklamerat - kallt, speciellt på nätterna. De lyxigare tågen är dyrare men mer komfortabla (trerättersmiddag med mera). Indiska liggvagnar är trånga. Hytter finns bara i första klass. Det brukar finnas en västerländsk och en asiatisk toalett på tågen och den asiatiska är oftast fräschast.
• På många orter kan du hyra cykel, i och för sig (oftast) dåligt underhållen, gammal och tungtrampad men billig att hyra. Ibland behöver du lämna depositionsavgift. Och glöm inte att trafiken är en helt annan än den i Europa!
• Det bästa sättet att ta sig fram i städerna år att gå (om avståndet tillåter); det är så mycket folk på många ställen att fordon, inte minst bil, har svårt att ta sig fram.
• Riksha = typ enkel taxi i olika utföranden: Motorrikshan är en pytteliten svart och gul "minibuss" med motor, styre och tre hjul. I bland annat staden Jodhpur är de vackert smyckade och rena och hela. I övriga Indien är det lite si och så med den saken. Det är oftast mycket billigt att åka men glöm inte att förhandla om priset i förväg. Ett alternativ (mer miljövänligt) är cykelrikshan. Den finns inte i alla städer men på vissa orter är den vanlig. Den är både billigare och långsammare än motorrikshan. (Att hoppa av riskhan i en uppförsbacke för att du tycker synd om honom som sliter kan kanske ses som en god gärning, men chauffören kan bli både arg och sårad - indiska yrkesstolthet!) En tredje rikshatyp är springvarianten, där ekipaget dras genom gatornas myller. Denna variant är på väg att försvinna och återfinns bara på några få platser i landet, till exempel Kolkata (det indiska och numera officiella namnet för staden som tidigare hette Calcutta).
• På många hotell kan man hyra bil med chaufför. Det är inte helt billigt men smidigt. Tänk på att göra upp om pris och tidsmässig längd för rutten. Tänk på att du kan få betala gränsavgifter och parkering utan att chauffören informerar om detta. Och var noga med att du bestämmer vart ni åker; han kan ha provision på att ta folk till vissa ställen!
• På många håll kan du hyra MC eller scooter. - OBS! Indien är extremt tätbefolkat och att själv köra scooter, bil osv. är mycket vanskligt för en svensk, i storstäderna i princip omöjligt. Och det är inte bara fordon på vägarna, utan räkna med att få väja för hundar, kor, får m.m. Så gör det bara om du är en mycket van förare - trafiken är ingen lek! Lugnast trafiksituation är det på de finaste motorvägarna som tar vägtullar (du betalar vid betalstationer).
• Det finns inrikesflyg mellan alla större städer. (Indien är ca sju gånger så stort som Sverige. Avstånden är stora och kommunikationerna långt ifrån lika välfungerande som våra. Att resa 50 mil med tåg kan ta över ett dygn och 10 mil med buss kan ta 10 timmar.)

Bra att veta/kuriosa

• Indien är ett myller av människor - folk överallt!
   
• Indiern är väldigt gästfri.
   
• Många kan engelska. Engelskan är inte på topp alla gånger men man kan göra sig förstådd.
• För att komma in i Indien måste du ha visum och ett pass som är giltigt minst sex månader efter hemkomsten samt har minst två blanka sidor. Det kan ta allt från två dagar till två veckor att få visum-ansökan behandlad, så var ute i god tid!
• Tips: ta en kopia på pass och visum innan du åker, utifall din packning skulle bli stulen. Har du möjlighet, skanna in pass och visum och sänd till din egen e-postadress; Internetcaféer finns i princip i alla städer.
• Alla älskar filmmusik! (Filmmusiken är enormt populär i Indien. Filmerna som görs i "Bollywood" är mättade med "smörig" filmmusik och dans. Kolkata är centrum för mer "vanliga" långfilmer utan våld och allt dansande och sjungande.)
• Lägg aldrig upp ena benet över knäet och visa fotsulan mot en indier; det är en grov kränkning!
   
• I tempel tar man av sig skorna och lämnar allt av läder och skinn utanför. I moskéer täcker man benen (så ha lång kjol eller byxor), ibland håret och tar av sig skorna.
• Man hälsar, äter och bryter brödet med höger hand. Vänster hand används vid toalettbesök!
• Valuta: rupies. 1 rupie = 100 paise. 1 krona = 5-6 ca. rupies. Det är formellt otillåtet för en turist att föra in rupier i landet.
• Det bästa är att ha med sig euro, pund eller dollar. Resecheckar brukar ge lite bättre växlingskurs men ta med dig lite sedlar också för säkerhets skull. Alla utrikesterminaler i Indien har växlingsmöjligheter, oavsett tid på dygnet. (I Indien är det olagligt att växla pengar på gatan i icke certifierade kontor och du måste ofta visa upp ett giltigt växlingskvitto om du vill växla tillbaka vid hemfärd.)
• Många butiker och restauranger är petiga med att pengarna ska vara hela och rena. Tips: spara skitiga pengar till dricks.
• Att använda konto- och kreditkort i Indien är fortfarande inte helt smärtfritt. De största städerna i Indien har bankomater som ofta tar de vanligaste korten. Stora hotellkedjor, banker, flygbolag samt specialiserade souvenirbutiker tar ofta kort, men det är ovanligt att vanliga affärer gör det, inte ens banker i mindre städer. Så se ditt kontokort som en extra säkerhet och var inte beroende av det.
   
• Varor och tjänster i Indien kostar ungefär en femtedel av vad de kostar i Sverige.
• Dricks: På billiga restauranger och serveringar, avrunda summan uppåt en liten bit. På fina restauranger, ge ca 10 %. Ge ungefär 10 rupies på billiga hotell. 20 rupies är lagom att ge hotellpojken på ett dyrare hotell (han får ofta ingen lön vid sidan av dricksen). Ingår servicen i priset är det inte nödvändigt med dricks. Att ge dricks till taxi/rikshaw-chaufförer är inte nödvändigt, men såklart uppskattat.
• Pruta: I Indien gäller det att pruta på nästan allt (undantaget "goverment shops" och restauranger), och pruta ordentligt. Får du inte ner priset tillräckligt, gå därifrån, ägaren/personalen kommer att följa dig ut från affären och sänka priset utan att du behöver jobba.
   
• Kastsystemet är fortfarande utbrett i Indien. Man föds in i ett kast. Lägst står daliterna, de "oberörbara". Hinduismen och kastväsendet gör att man inte har mycket solidaritet med de svaga. "Som man bäddar får man ligga" - kastlösa förtjänar inte bättre eftersom de antas ha levt dåligt i tidigare liv!
• Indisk tid: svensk tid + 4-5 timmar.
   
• Större delen av Indien har tropiskt klimat med utpräglad regntid och torrtid. Men Indien är ett stort land och det är stor skillnad på klimat och temperaturer mellan norr och söder.

Viktiga råd

• Drick inte kranvatten, borsta inte ens tänderna i det. Kontrollera att förseglingen på flaskvattnet är obruten - vissa sätter i system att fylla på tomma flaskor med vanligt kranvatten.
• Frukter och råa grönsaker ska vara skalade om du inte tvättar dem i buteljerat vatten.
• Ät mat på ställen som är livligt besökta av lokalbefolkningen. Undvik fisk och skaldjur i inlandet (kylningen av livsmedel är inte lika effektiv som här). Försök att bara äta väl tillagad mat.
• I Indien finns massor av mediciner mot de flesta åkommor. Många av medicinerna är dock förbjudna i övriga världen. Var alltså försiktig med att oreserverat ta mediciner som erbjuds. Tips: fixa ett eget reseapotek som bör innehålla magsjukemedicin (Travello, yoghurttabletter, koltabletter samt ev. något receptbelagt mot värre magåkommor), huvudvärkstabletter, salva mot insektsbett, myggmedel, nässpray (förorenad luft i storstäderna), plåster och kompresser, penicillin (var dock försiktig med användningen, blir du mycket sjuk, kontakta en läkare på plats) och ev. allergimedicin.
   
• Indisk tid: svensk tid + 4-5 timmar.
   
• Större delen av Indien har tropiskt klimat med utpräglad regntid och torrtid. Men Indien är ett stort land och det är stor skillnad på klimat och temperaturer mellan norr och söder.