Den viktiga räntan

Dina låneräntor

Privat är det kanske huslånen vi mest känner av. Höjda räntor kan ge kännbara hål i plånboken medan lägre räntor gör att det blir billigare att bo. Räntan påverkar också hur vi sparar - även om risken med de olika placeringarna också styr det valet. Om räntan är hög är det fler som väljer räntebaserade sparformer. Är räntan låg är det fler som väljer att satsa på aktier.

Vill du veta hur priset på din låneränta sätts? Banken vill ha betalt för flera delar: Kostnaden för sin egen upplåning. Arbetet med lånet. Risken för att du inte betalar tillbaka.

Räntan brukar vara olika hög beroende på hur långt lånet är. Med långa lån brukar man mena lån som löper på mer än ett år.

Vem bestämmer över räntan

Den svenska regeringen och riksdagen bestämmer inte över räntan. Däremot kan de påverka utbud och efterfrågan på pengar genom sin finanspolitik. Stora underskott i statens finanser ökar efterfrågan på pengar och då går räntan upp. En ekonomi i balans håller räntorna nere.

Riksbanken, som numera agerar självständigt, kan påverka räntan både direkt och indirekt genom sin penningpolitik.

Räntebildningen

Räntan - priset på pengar - styrs som priset på andra varor av balansen mellan utbud och efterfrågan. Främst gäller det svenska pengar, men även efterfrågan på utländska pengar påverkar eftersom vi är så beroende av omvärlden.

Om många vill låna får den som lånar ut bättre betalt. Räntan stiger alltså. Detta händer i högkonjunktur, då tempot är högt i ekonomin och både företag och privatpersoner köper och lånar mer. I lågkonjunktur är det tvärtom. Färre vill låna och räntan sjunker.

Konjunkturen är den rådande ekonomiska tendensen i landet, det vill säga om det går bra eller dåligt i ekonomin. Det går också att se det som att räntan består av tre delar: Kompensation för inflation. Betalning för risk. Vinst.